german  english  italy  poland  spain  hungary  lettland  sweden  japan  Färöer  serbia  france  russia  czech

Biografi

Nästan utan motsvarighet återspeglar Franz Fühmanns biografi de omvälvningarna och motsägelser under 20:e århundradet. Fühmann föddes den 15 januari 1922 som son till en apotekare i Rochlitz (idag: Rokytnice nad Jizerou). 1932 började han på Jesuiterskolan i Kalksburg utanför Wien, men fullgjorde senare sin skolgång i Reichenberg (numera Liberec) och Hohenelbe (idag Vrchlabí). 1936 blev han medlem i det sudetenfascistiska Deutscher Turnverein och 1938 gick han med i Reiter-SA. 1939 anmälde han sig som frivillig i den tyska krigsmakten (Wehrmacht) och ryckte in först efter studentexamen 1941. Fühmann hamnade i sovjetisk fångenskap 1945. Ett år senare skickades han till Antifa-Zentral-Schule i Noginsk utanför Moskva, där Fühmann påbörjade intensivstudier av marxismen. Liknande skolor i Rjasan och Ogre var andra anhalter under de närmaste fyra åren.

1949 beslöt Franz Fühmann sig för att leva i DDR (hans mor och syster hade redan flyttat dit). Fram till 1958 arbetade han som partifunktionär i det Nationaldemokratiska Partiet (NDPD). Därefter arbetade han som frilanskribent och översättare av lyrik, främst från tjeckiska och ungerska), efter det att hans eget lyriska skapande tystnade. Hans sista egna verk under denna period var ”Die Richtung der Märchen” från 1962.

Hans 50-talsverk återspeglar den socialistiska återuppbyggnadens patos med verk som ”Die Nelke Nikos” och ”Die Fahrt nach Stalingrad. Poem”.
Under hela sitt liv skrev Fühmann för barn (och i dialog med dem). Med böcker som ”Vom Moritz, der kein Schmutzkind mehr sein wollte” (1959) och ”Die Suche nach dem wunderbunten Vögelchen” (1960) början en ny period.

I senare texter bearbetar han det förflutna i frågan om den yngre generationens roll (oskyldig-skyldig) i de nazistiska förbrytelserna,
som i ”Das Judenauto” (1962) eller ”König Ödipus” (1966).

I texterna från 70-talet finns det en starkare inriktning på myter och fantasi, dröm och språkspel, t. Ex. i språkspelboken ”Die dampfenden Hälse der Pferde im Turm von Babel” (1978). En betydande del av hans samlade verk utgörs av essäistik, till exempel ”Das mystische Element in der Literatur” (1975) och ”Fräulein Veronika Paulmann aus der Pirnaer Vorstadt oder Etwas über das Schauerliche bei E. T. A. Hoffmann” (1979).

letzte Ruhestätte auf dem Friedhof in Märkisch-BuchholzMen den egentliga vändpunkten Fühmanns liv karakteriseras av hans Ungerndagbok ”Zweiundzwanzig Tage oder die Hälfte des Lebens” (1973), som han själv beteckande som sitt ”inträde i skönlitteraturen”.

Väsentliga delar av Fühmans verk utgörs av översättningar och berättelser för både barn och vuxna såsom ”Das Nibelungenlied” (1971) och ”Prometheus – Die Titanenschlacht” (1974).

Mardrömsutopier karakteriserar novellsamlingen ”Saiäns – Fiktschen” (1981). Receptionen av Georg Trakls lyrik visar en ny höjdpunkt i Fühmanns arbeten: I ”Vor Feuerschlünden” / Ost (”Sturz des Engels”/West, 1982) beskriver Fühmann i nästan manisk intensitet försöket att lösgöra sig från alla ideologiska doktriner. Genom sin hållning som omutlig och oförbehållsam anhängare av socialismen, men samtidigt kritiker av den ofta småborgerliga kulturpolitiken i DDR. Fram till sin död den 8 juli 1984 var Fühmann viktig som understödjare (Uwe Kolbe, Wolfgang Hilbig) och instans för den unga författargenerationen i DDR.